Del 1: Stjärnor
Stjärnor är de mest grundläggande byggstenarna i galaxer. Åldern, distributionen, och kompositionen av stjärnor spårar historik, dynamik, och utveckling av deras galax. Stjärnor är ansvariga till produktion och distribution av tunga element, såsom kol, kväve, och syre.
Det finns olika typer av stjärnor, vissa större än vår egen och vissa mindre. Det finns även den mer exotiska typen av stjärnor som neutronstjärnor ofta kallas eller de hypotetiska Konstiga kvarkstjärnorna, lite svårt att förklara på ett enkelt sätt vad en Konstig kvarkstjärna egentligen är enligt teorin men förenklat är det ett steg längre än en neutronstjärna med så kallade “strangelets” som byggmaterial och teoretiskt sett högre masstäthet än en neutronstjärna, alltså att den väger mer. Två neutronstjärnor kan även slås ihop eller “merge” som det heter på engelska och bilda en Kvarkstjärna enligt den vetenskapliga teorin.

Men nu till vanliga stjärnor. Det finns olika storleksordning på stjärnor och jag tar bara upp de tre vanligaste till att börja med.

M-dvärg: Även kallad Röd dvärgstjärna som är den minsta typen av stjärna
Livslängd: Över 100 miljarder år
K-dvärg: Även kallade Orange dvärgstjärnor och näst minsta.
Livslängd: 15-45 miljarder år
G-dvärg: Gula dvärgstjärnor som vår egen som är tredje minsta typen.
Livslängd: 10 miljarder år

Mycket är okänt om M-dvärgar eftersom deras livslängd är så lång och knappt har börjat eftersom universum bildades enligt vetenskapen för ungefär 13 miljarder år sedan. Vad som händer med en röd dvärg när den nått slutet av sin livslängd är det ännu ingen som vet.

Vår stjärna (solen) som är av G-typ kommer tillslut (om 5 miljarder år) expandera till att bli en röd jätte som på bilden här från NASA/ESA Hubble Space Telescope. Som röd jätte kommer vårt solsystems innersta planeter att bli slukade av den röda jätten.
Dessa tre typer av stjärnor utgör 92% av våra närmaste stjärnor i vintergatan varav 73% är av typen M-dvärg. Det finns stjärnor ännu större än G-typ och dessa stjärnor kan när deras livslängd tar slut bilda svarta hål eller neutronstjärnor. Desto mindre en stjärna är desto längre livslängd eftersom att stjärnan inte förbrukar sitt kärnbränsle lika fort om den är mindre eftersom den även är kallare och därmed inte kan bränna upp allt sitt kärnbränsle lika fort.

Stjärnor bildas ur stoft av dam och gas som kallas nebulosa som finns utspritt i de flesta galaxer. Över tusentals till miljoner år kan gravitation göra att tätare fickor i en nebulosa kollapsar under sin egen vikt. När ett moln som mestadels består av väte kollapsar, kan materialet i dess innersta börja att värmas upp. Den varma kärnan av kollapsande moln av väte är en stjärna som håller på bildas. Det kallas för en protostjärna. En del av dessa moln av kollapsande gas och dam bildar klumpar som bildar stjärnor. Efter stadiet som protostjärna övergår stjärnan till sitt huvudstadie eller ”main sequence” som det heter på engelska då en stjärnas huvudstadie pågår i dess livscykel där Solen befinner sig.

Det skulle kunna förklara varför de flesta stjärnor i vår galax Vintergatan kommer i par eller multipar. Allt material bildar dock inte stjärnor utan det som återstår kan bilda planeter och månar, asteroider, och kometer – eller bara fortsätta vara stoft. Den närmsta stjärnan till solen heter Proxima centauri och är i storlek i förhållande till jupiter bara lite större som syns på nedanstående bild.

Viktigt att veta är att en blå stjärna eller O-typ som är den varmaste av stjärnor som även är den största typen av stjärna, är nödvändig för att en galax ska kunna skapas. O-typen av stjärna har väldigt kort livslängd och kan genom supernova explosion ge upphov till supermassiva svarta hål som finns i mitten av bland annat vår galax Vintergatan och andra galaxer. Den näst största typen av stjärna är F-typ, O och F typer är så stora och har så kort livslängd att vetenskapen säger att det är osannolikt att liv ska kunna bildas på planeter som kretsar kring sådana stjärnor.

Galaxer finns i varierande storlek och det finns så kallade Hobbit-galaxer som innehåller från 50 till några 100 miljoner stjärnor och Dvärg-galaxer som innehåller uppåt 100 miljarder stjärnor. Det är de två minsta typerna av galaxer. Vår galax innehåller runt 400 miljarder stjärnor. Den galax som ligger granne med Vintergatan heter Andromedagalaxen och den galaxen är en Jättegalax större än Vintergatan. Andromedagalaxen och Vintergatan är på kollisionskurs med varann och kommer att krocka och bilda en supergalax inom några miljarder år. Sedan finns även benämning av vilken typ galaxer är strukturerade som och den mest vanliga typen är Spiralgalax som vår galax har som struktur.

Några länkar som källor följer nedan.

https://www.science.org/content/article/quark-stars-get-real
https://www.space.com/strange-quark-stars-from-neutron-star-mergers