I alla tidsåldrar, i alla delar av världen har människan drömt om att kunna flyga.
Leonardo da Vinci (1452-1519) gjorde skisser av en flygmaskin.
Det var länge bara en dröm.
Men långsamt lärde man sig hur det fungerar, aerodynamiken.

Bröderna Joseph-Michel (1740-1810) och Jacques-Étienne (1745-1799) Montgolfier lektemed upp-och-ner-vända påsar över den öppna elden. De lyckades få dem att stiga. Detta blev startskottet. De började experimentera med större påsar och den 14 december 1782 fick de en ballong av silke att stiga 250 meter med hjälp av varmluft. Året därpå, den 4 juni 1783 genomförde de den första offentliga uppstigningen i Annonay i Frankrike. Bara några månader senare, den 19 september, sände de upp ett får, en anka och en tupp i en korg under ballongen för att testa om det gick att överleva en flygning. Fåret, ankan och tuppen landade välbehållna ca tre kilometer bort. Det verkade lovande att även människor skulle kunna flyga. Den 21 november 1783 tog bröderna Montgolfier några passagerare över Paris i en luftballong. Det var den första fria flygningen. De flög en kilometer upp i luften och flygturen varade i 25 minuter. De landade 9 kilometer bort, så det kan inte ha gått särskilt fort. Men den första bemannade flygningen var genomförd.

I England följde Sir George Cayley (1773-1857) rapporteringen av bröderna Montgolfiers ballongflygning. Han blev intresserad av flygning och framförallt aerodynamik. 1793 började han med aerodynamiska experiment genom att använda modeller. 1799 gjorde han två upptäckter. Det ena var krafterna som lyfter respektive suger vingen uppåt. Det andra var att vingen skulle vara välvd för att få maximal lyftkraft. Några år senare, 1804, konstruerade han en provanordning för att ta reda på hur välvd vingen skulle vara, vilken anfallsvinkel som gav maximal lyftkraft. Med hjälp av en modellvinge kunde han mäta och påvisa de aerodynamiska krafterna och således ta reda på vilken anfallsvinkel som var mest aerodynamisk. Cayley var först med att montera vingarna ovanpå varandra. Detta för att minska vingbelastningen och att öka lyftkraften.

Samuel Langley (1834-1906) blev intresserad av flygkonstruktion sent i livet. Han var en amerikansk astronom och fysiker. 1891 gav han ut sitt arbete Aerodynamic Experiments där han sammanfattade sina upptäckter. Han studerade vindens inre och fåglarnas flykt bland annat. 1896 utförde han försök med en 11 kg tung flygmaskin och 1903 byggde han en katapult i ett försök att flyga. Detta fungerade dock inte särskilt bra.

Otto Lilienthal (1848-1896) var en tysk flygpionjär. Han studerade, liksom Samuel Langley, fåglarnas flykt. Lilienthal blev den fösta som flög enligt principen tyngre än luft. 1891 började han skapa ett glidflygplan med Cayleys idéer som grund. Han spann vidare på dessa idéer och vidareutvecklade dem. Han kunde dock inte flyga lika långt som i en luftballong, cirka 300 meter och 15-30 meter ovanför marken. Dock kunde Lilienthal kontrollera flygningen bättre. 1894 byggde han en kulle vid sin bostad i utkanten av Berlin. Han kallade den kort och gott för Fliegberg. Där ifrån utförde han sina drygt två tusen försök. Men den 9 augusti 1896 gick det åt helvete under ett flygförsök. Han havererade från drygt 15 meters höjd och fick svåra skall- och ryggskador. Under transporten in till Berlin föll han i koma. Ett dygn senare avled han. Lilienthals karriär blev kort men han blev känd långt utanför Tysklands gränser genom bilder på hans försök i tidningarna. Några av dem som inspirerades av Lilienthals gedigna arbete var bröderna Wright.

Bröderna Wilbur (1867-1912) och Orville (1871-1948) Wright blev fångade av tanken på att flyga redan som barn. De startade dock en cykelfirma och vid sidan om den konstruerade de flygplan i den lilla staden Kitty Hawk. De kom fram till att de var tvungna att att ändra vingens välvning för att kunna kontrollera flygplanet efter att ha analyserat Otto Lilienthals försök. År 1900 byggde de ett fullskaligt glidflygplan och genomförde ett dussintal flygningar. Efter provflygningarna i Kitty Hawk återvände bröderna till hemstaden Dayton för att bygga ett större flygplan. De byggde också en vindtunnel. I den kunde de testa olika vingtyper på monoplan, biplan och triplan. Med vindtunnelns hjälp kom de fram till att förhållandet mellan vingens längd och bredd måste ökas. De kom också fram till att vingen ska ha en mindre uttalad buktning.

De genomförde under 1903 cirka tusen flygningar med det tredje glidflygplanet. Det var en fullständig succé. Därför beslutade bröderna sig för att ta nästa steg och montera en motor på flygplanet. Den 14 december 1903 genomförde de ett första försök med Flyer 1. Men Wilbur som flög den gången var ovan vid att styra, han lyfte det därför för kraftigt. Han störtade planet och flygplanet gick sönder. Bröderna reparerade dock Flyer 1 fort och den 17 december samma år flög de första gången med ett motordrivet flygplan enligt principen tyngre än luft. Det var Orville som flög och han flög i 12 sekunder och en sträcka på 36,5 meter. Senare på dagen flög även Wilbur. Han flög i 11 sekunder och en sträcka på 53 meter. De genomförde ytterligare två flygningar den dagen. Dock fick proven avbrytas på grund av att en vindby fick tag i planet och vände det upp och ner.

De använde en 4-cylindrig vattenkyld radmotor på 16 hästkrafter med 1200 var/minut till sitt flygplan.

Andra flygpionjärer är Gustave Whitehead och Richard Pearse. Whitehead hävdas ha flugit redan 1901 och Pearse ska ha lyckats flyga den 31 mars 1903. Inget av detta är dock historiskt bekräftat.

I början förstod man nog inte vilket potential den nya uppfinningen hade. Men det skulle man snart bli varse.

Den första juni 1912 genomfördes den första postflygningen i Sverige. Det var dansken Peter Nielsen som flög vykort mellan Eslöv och Åkarp. Detta var den andra i Norden.

Första världskriget bröt ut den 28 juli 1914 och kom att spela en stor roll för flygets utveckling. Först började man använda flygplan till spaning. Men då kriget blev till ett ställningskrig började man använda flygplan för att ta sig in bakom fronten. Man besköt markmål och fällde bomber.

1916 startades det första flygbolaget som flög med flygplan. Det fanns ett flygbolag sedan tidigare, tyska DELAG men de flög med luftskepp. DELAG startades redan 1909. Det första flygbolaget som flög med flygplan var brittiska Aircraft Transport and Travel (AT&T). De flög mestadels post över Engelska kanalen men vissa plan flög även passagerare. Deras flotta bestod till att börja med avlagda militära flygplan. Vid denna tid var det både dyrt och riskabelt att flyga. På 1920-talet hade fler flygbolag startats. Dock växte passagerarantalet ytterst lite. 1919 grundades KLM med första flygning 1920.

I takt med att fler flygbolag grundades och man började transportera människor växte behovet av passagerarflygplan. Boeing konstruerade då Boeing 247. Den visades offentligt den 2 april 1933. Det var ett tvåmotorigt monoplan med den senaste tekniken. Flygplanet var väldigt snabbt för den tiden, med en marschfart på 300 km/h. 247:an var också komfortabel och hade toalett. Men den 1 juli samma år hade Douglas DC-1 sin jungfrufärd. Det var flygbolaget TWA som hade bett ett antal flygplanstillverkare att konstruera ett tvåmotorigt flygplan som kunde flyga med endast en motor igång. Även andra specifikationer önskades. Douglas mottog brevet och bestämde sig för att anta utmaningen. Tidigare hade Douglas endast byggt flygplan för militärt bruk. TWA accepterade DC-1:an den 15 september 1933. Douglas vidareutvecklade DC-1:an och den 22 december 1935 flög prototypen som skulle kallas DC-3. DC-3 är en av världens mest tillverkade flygplan. Det hade en stor roll i andra världskriget. De flesta DC-3:or som tillverkades var för militärt bruk. Den militära versionen med b la förstärkt golv och vingar samt med högre maximal startvikt kallades C-47.

Det svenska flygbolaget ABA (som senare blev en del av SAS) hade några DC-3:or i kurirtrafik till England. De flög med all belysning släckt. Dock försvann ett flygplan, Gladan (SE-BAF) natten mellan den 27 och 28 augusti 1943 när det flög över Nordsjön. Kurirtrafiken fortsatte dock och den 22 oktober samma år anfölls Gripen (SE-BAG) av tyskt jaktflyg. Endast två av de ombordvarande överlevde. Man beslöt då att avbryta trafiken under en tid. Förhandlingar inleddes med Tyskland och England om fri lejd. Därefter kunde trafiken återupptas men då med belysningen tänd och tydligt märkta flygplan.

1949-1984 ingick DC-3 i Flygvapnet. De konverterades och användes till signalspaning. Den 13 juni 1952 sköts 79001 ner av ryskt jaktflyg under ett spaningsuppdrag i internationellt luftrum över Östersjön. Detta kom att kallas Catalinaaffären.

Den 1 augusti 1946 bildades SAS av flygbolagen DNL, DDL och SILA. 1951 sammanslogs även ABA med SAS.

Efter andra världskriget fick jetmotorn sig ett uppsving och de propellerdrivna kolvmotorflygplanen blev omoderna och oekonomiska. Första jetdrivna passagerarflygplanet som flög var de Havilland Comet. Det flög redan 1949 men togs i drift först 1952. Dessvärre hade Comet 1 allvarliga designproblem. Av nio originalplan kraschade fyra. En havererade vid start och tre imploderade i luften till följd av metallutmattning. Hela flottan blev stående medan man utredde orsaken. Man kom då fram till att det var metallutmattning. Då de Havilland Comet var det första passagerarflygplan med tryckkabin var belastningen som detta medförde okänd. Man hade helt enkelt uppskattat belastningen fel, därav var konstruktionen för svag. Med Comet 4 var dessa problem lösta men då hade redan Boeing 707 tagit över rutten över Atlanten.

1958 började Boeing 707 flyga rutten New York-London. Det var också det första året som fler människor reste med flyg än med båt över Atlanten.

Den andra september 1969 rullade den första Boeing 747 ut från fabriken. Det kom att bli världens största trafikflygplan ända till Airbus började bygga A380. 747 kan även kallas Jumbojet. Pam Am satte sin första (och den allra första 747:an någonsin) i trafik tidigt i januari 1970. Boeing 747 gjorde det mer kostnadseffektivt då det kunde ta många passagerare samt var bränslesnålt. Det kunde även flyga långt och fort, cirka 900 km/h.

De jetdrivna flygplanen gjorde det billigare och enklare att flyga. De kunde flyga på högre höjd, snabbare fart och de var mer bränslesnåla än propellerflygplanen.

När Douglas DC-7, ett fyrmotorigt propellerflygplan flög första gången 18 november 1953 var det nästan omodernt redan när det lämnade fabriken. Därför blev DC-8 ett jetdrivet flygplan. Det flög första gången 1958.

Propellerdrivna flygplan existerar än i dag. De används främst för kortare rutter med relativt få passagerare. Dock har de turbopropmotorer istället för kolvmotorer.

I Sverige, jämte många andra länder finns det möjlighet att flyga i en DC-3:a. Flygande Veteraner är en förening som erbjuder flygningar med Daisy, en DC-3:a som deltog vid Dagen D då de allierade genomförde landstigningen i Normandie under Andra världskriget. Hon hamnade efter en något krokig väg hos SAS där hon bar namnet Fridtjof Viking.